Indier har alltid en rätt sur syn på Kina, och hävdar själva att de är världens största demokrati, men det är minsann inte Kina. De har inte direkta personval utan olika organisationer väljer ut kandidater till kongressen. Kina kallas därför ofta för en diktatur vilket ideologiskt sett är fel.
Vi har nog alla sett ytterst diciplinerade kinesiska turister
Det som irriterar mig är historielösheten. Mao härjade på 70-talet, mördade 70 miljoner landsmän, och det finns folk som lever i Kina idag som var med om det. Många har talat ut, gråtit och berättat då de tvingades mörda sina föräldrar.
Om ett folk, som består av cirka 1,4 miljarder, skulle gå från Maos era över till nån form av västerländsk ”demokrati” så skulle inte det fungera. Den första generationen skulle inte våga, eftersom de minns morden, som de själva kanske dessutom utförde. Den andra generationen är varnad av den första; att här gäller det att passa sig, osv.
Vi hade en klok läsare som sa igår att det tar generationer… Sant!
Sen sa redan Platon att demokratin slutar alltid i en diktatur så Indien ska vakta sina egna makthavare. Kina har just nu tur, om jag får tro energifolket, därför att presidenten är en mycket bra människa.
I mina ögon bygger de upp nån form av kontrollerad kapitalism eftersom privata bolag tillåts.
Kineser reser också fritt ut och in, sker aldrig i en diktatur, då är gränserna stängda. Vi skulle inte se kinesiska turister om Kina var en diktatur, med andra ord.
De har alla gjort ett fantastiskt jobb avseende att resa sig efter det brittiska imperiets framfart.
Kinesens hjärna är väsentligt friare idag än under Maos tid, och svensk press tjatar alltid om diktaturer, för att ingen ska se den som byggs i väst nu? Moberg såg förstadiet – demokraturen – redan 1956.
Listan
Lämna ett svar