Min grafiker sen 15 år bor i Cochin i Kerala, längst ner på västkusten i Indien, och han tjatade i många år att han ville att jag skulle komma ner. Jag svarade konstant att det är för långt, jag kommer då du gifter dig. En dag sa han att han skulle det, och jag var tvungen att åka ner. Jag var dock sjuk… och han sa mig att ”jag ser västerlänningar komma hit sjuka, och lämna oss väsentligt friskare!”
Jag började utreda saken, och bad honom fixa ett homestay, och han hämtade mig vid flyget och körde mig till Linda. Jag var säkert hos henne i tre månader, och väl hemma i Sverige igen meddelade äldste sonen Jude att de var ute på gatan. Linda tjänade 40 dollar i månaden, och jag hade sett att hon skötte precis allt och att de tre ägarna var ”idioter”. En konflikt förvånade mig noll, med andra ord.
(Registrera dig som medlem Varför vi sluter oss nu Logga in)
[swpm_protected]
Spontant, och utan att tänka, sa jag honom;
-Be mamma leta efter ett eget ställe som ni arrenderar!
-Går inte, vi har inga pengar. Det kostar minst 250 000 INR bara i deposition!
-Jag betalar den, och ger er ert startkapital, sa jag som tjänade bra med pengar just då.
-Går inte, vi kan aldrig betala tillbaka.
-Ska ni inte, lyssna nu Jude… och så berättade jag att han skulle ta ett vitt papper, och på det skriva 250 000 iNR och så kommer jag nästa vinter, ni debiterar mig som vanligt, men drar av den summa jag har ätit och sovit för, och så kommer jag vinter efter vinter tills jag är frisk och det står 0 INR på pappret. Ni ska alltså aldrig betala tillbaka, jag betalar flera års vistelse i förskott.
Jude, som var en mycket begåvad pojke, fattade direkt och tre dagar senare kom foton… De hade hittat ett ställe! Jag sände nog 280 000 INR som då var runt 25.000:- och ytterligare 1000 dollar till inköp av kylskåp, etc.
Sen var jag ”tvungen” att åka till Indien varje vinter…
Linda kunde plötsligt köpa fina kläder och inte minst skicka pojkarna till högskolan. De har en 10-årig gratis skola för alla men universitetsstudier måste man betala själv. Lillebror Jibbin tar examen idag, ikväll blir det party.
Sen den dagen de startade eget har Linda sparat och de köpte två tomter, de är mkt små här, för några år sedan och just nu bygger maken Tomas ett tvåvåningshus som ska vara klart om tre månader. Jag var där i morse men hade ingen kamera med mig.
En hörnan på den tomten fick jag för två år sedan så jag kan bygga mig ett hus om ett rum och kök närhelst jag vill eftersom jag numera är Lindas ”Mom” och jag tituleras ”Lena Mom”.
Jag har bevittnat en klassresa som heter duga
Det enda sorgliga är att Jude dog för nu fyra år sedan i en trafikolycka. Jibbin är numera 21 år… Jude skulle ha varit 24 år.
Så, nu är jag i min indiska familj och jag får inte säga ”tack” om jag får något för det gör man inte som familj.
I går åt jag middag med Vikram och Shweta, och Vikram och jag hade ett långt samtal om ISIS och Europa och en del andra saker, och han är givetvis affärsman men också energikunnig till tusen. Det samtalet ska det bli artikel av. Jag ska bara inhämta hans tillstånd för det glömde jag. Det kommer även en artikel, förmodligen i morgon, om en ska jag upplevde i Oman, som säger en hel del om oss.
Jag har alltid haft 40% rabatt på hotellet, mina läsare har 10%
Men numera har jag 100% rabatt på ”mitt” badhotell, och löfte om att min hydda aldrig rivs så länge jag lever.
Även Vikram titulerar mig ”Mom”, och skälet till att jag är hans (svenska) moder beror nog på att inte en käft vågar säga ett sant ord till honom, mer än jag.
-Congratulations, your wife looks amazing and if not I will kill you.
Finns absolut ingen som säger det mer än jag till Vikram, och jag fick svaret:
-I’m happy you see it. We have spent a lot of time together… Fick han skäll för att han inte gjorde för nu två år sen.
I denna hydda ska jag skriva ett synopsis nu i veckan, om inte annat för att Vikram tror stenhårt på min idé, och det är nog som han sa:
-Har din regering aldrig avskytt dig förr lär den göra det när du börjar släppa den serien.
[/swpm_protected]
Lämna ett svar