Eftersom jag har haft 15 fosterbarn samt egna har jag varit förälder till tonåringar sen jag var 22 år, och har således haft insyn i skolan i princip i 45-50 år.
Statism, kan man kalla det för, och i Sverige är den ett slags religion. Inget utanför staten!
Högst upp har vi en hjälte, som har noll kontakt med barnet, och jag har visat den bilden för svenskar respektive asiater, och ingen svensk tänker ens på att ungen kan kvävas, och pappan skulle inte ens märka det. Samtliga asiater reagerade direkt.
Den bakvända väst-barnvagnen är intressant…
Ungen måste bli sönderstressad av alla intryck, bilar t.ex. och sämre föräldrakontakt kan nog inte skapas.
Till höger har vi ännu en känslomässigt frånvarande pappa, ingick i UD:s feministkampanj, en fototävling, som den svenska ambassaden anordnade.
Män skulle lära sig ta hand om barn…. och jag bara gapade… som om de inte gör det?!!?
Uppvaknande i Sverige handlar om att rösta på SD, och i resten av världen ett andligt uppvaknande.
Lämna ett svar