Jag hade besök av en svenska, som kan medberoendet och som läste ”Botten upp” på 90-talet, cirka 25 år innan vi sågs.
Hon hade talat med en turkcypriotisk kvinna idag, som kastat ut sin berusade man från Europa, de har en 25-årig dotter och har varit gifta i minst 30 år, och svenskan sa mig att det är så konstigt för hon är inte det minsta medberoende!
Det har jag noterat genom åren att lokalbefolkningen blir aldrig det, och jag tänker på kanske tio individer som bland annat har syskon som är på glid.
Jag har bara utrett så långt att AA finns på ön, men inte Alanon, som är självhjälpsgruppen för anhöriga, och det beror möjligen på att de behövs inte ens???
Jag skulle bra gärna vilja gräva i frågan varför de inte blir medberoende i denna kultur medan vi i vår har miljoner?
Jag kan hitta en förklaring; ljuga är absolut no, no. Är gubben full, så säger man som det är, och inte ”han tålde inte fisken”. En annan – möjligen – är att alkohol betraktas som gift och rengörningsmedel, och stoppar man i sig sån´ t frivilligt är man solklart sjuk i huvudet / mentalsjuk.
Kvinnan hade sagt sin belgiske man att ”du kommer inte in här mer med mindre än att du skaffat dig en behandling”. Hon äger huset, kvinnorna gör ofta det här.
Han är nu åter i Belgien.
