Du bör ha läst den första artikeln.
Jag fick ”skäll” igår för att jag hade skalat och mixat en ananas själv…
-You shall not do that kind of work, Mom.
I vår kultur ska barn ha villkorslös kärlek, och det är så man fostrar superegon, som jag ser det. I den asiatiska kulturen ska unga uppföra sig på ett sådant sätt att vuxna vill älska dem. Via forskningen vet vi t.ex. att bebisar ler, för att vi inte ska slå ihjäl dem när de skriker dygnet runt…
Kidsen vill alltså göra sig oumbärliga för att jag ska vilja rädda dem vid en fara som jag ser komma pga livserafarenhet / kunskaper. Det är hos oss utbytt mot soss som numera inte fungerar alls, sen minst 20 år. Fascismens motto: ”Individen är intet.” / ”Inget mot staten, allt inom staten…”
Kidsen har bott hos mig i snart åtta månader, Anna är i botten min städhjälp, och de bodde i en trea som de betalade 1800 lira för i månaden, och värden ville plötsligt ha 6000 lira, och jag sa:
-Du ska inte bo på gatan, no way.
De flyttade in för att ha min bostad som nån form av bas, bo här och leta, men i nuläget finns inga lägenheter och lirans fall har lett till att nu kostar en sån lägenhet inte 6000 lira utan 10 000.
Två saker har ändrats; Annas pappa, och Abduls svärfar, har slutat att utreda mig
Det la han av med tvärt då Puffan födde kattungar i min garderob. Innan ville han veta varje kväll – mig ovetandes just då – vad jag hade sagt och vad jag gjorde avseende kidsen. Under den perioden var Anna imponerad över att hon fick samma svar av sin far som av mig. De gick alltså igenom svar / informationer jag hade gett kidsen.
Efter ett par månader sa jag t.ex.
-Ni kan sluta leta för nu är det viktigaste att avvakta och se om det verkligen blir ett världskrig, som skulle påverka även TRNC även om vi är självförsörjande till 100% på mat.
Pappan nickade, och kidsen sa;
-Så gör vi!
Igår skojade Anna, och sa mig att ”Abdul irriterar mig!”, och jag svarade att då får vi väl skicka ut honom en vecka, han log, och svarade:
-Det klarar ni inte av för ni skulle sakna mig…. (Sant! Service är en maskulin energi.)
Det tredje som hänt är väl att pappan, som är ett geni, har inviterat mig till Pakistan, han vill visa mig hela landet.
Han är ett geni eftersom han peppade sin dotter att gifta sig med en föräldralös man som saknar ett hus. Abdul var alltså rörlig, båda hans föräldrar var borta då han var 27 år, han är 32 nu, och kunde ta pappans dotter till, som han anser, världens säkraste land. Pappan säkrar den vägen upp nästa generations säkerhet – hans jobb.
Det vet inte pappan om att jag har räknat ut… men han vet att jag anser att TRNC är mycket säkert, vaktas av fyra arméer, finns inte ens… Det, plus att en katt valde att föda i min garderob, ledde till att numera frågar han aldrig vad jag har sagt till kidsen.
Vi ska inte glömma bort att åldersföraktet ingår i fascistbygget, och det är mer än begripligt att det gör det, liksom historielösheten.
Den nyanlända svenskan har upptäckt att unga stannar och frågar om de ska köra hem henne om hon bär på kassar, och hon har redan blivit hemkört två gånger, och en av dem, en kvinna har blivit vän i huset.
Via egna lokala kontakter har hon lyckats låna en kattfälla av en lokalbo, och jag har gratulerat och sagt;
-Nu har du tagit examen! Emigrationsexamen!
