Mönstret är så tydligt, så avvikande

Gunnar Ågren är doktor i medicinsk vetenskap och har tidigare varit generaldirektör för Statens folkhälsoinstitut, föregångaren till Folkhälsomyndigheten. Nyligen har han publicerat en studie som jämför dödligheten bland unga vuxna i olika länder och reagerat över hur Sverige sticker ut.

– Det här borde tända alla larmsignaler, säger Gunnar Ågren. Det som förvånar mig är att mönstret är så tydligt, så avvikande.

Frågan är säkert komplex; alltifrån droger till könsförvirring men fan vet om det inte är en fullblodsnazism som spelar ut sen minst tio år??? Dvs fascismen, som är spårbar sen 1975, har glidit över i en renodlad nazism???

Hela artikeln, vi är ett slutet sällskap:

Inom loppet av två decennier har Sverige blivit ett av de länder i Västeuropa där unga vuxna dör som mest.

Det ställer frågor om skolan, vård och självmordsprevention på sin spets. DN har tagit fram nya siffror som visar hur utbildning påverkar risken att dö ung.

Den svenska befolkningens hälsa har stadigt förbättrats år för år, allt fler har jobb, medicinska framsteg gör vården allt mer verksam. Ur ett folkhälsoperspektiv finns mycket att glädjas åt.

Landet brukade vara ett land med låg dödlighet bland unga vuxna, men sedan millennieskiftet har någonting hänt. Sverige har blivit ett av de västeuropeiska länder där människor mellan 20 och 34 år dör som allra mest.

Skolan tycks vara en viktig pusselbit för att förstå den oroande utvecklingen. Sedan tidigare är det känt att risken att hamna i såväl narkotikaberoende som fängelse mångdubblas bland de elever som går ur grundskolan med ofullständiga betyg. Men det visar sig vara värre än så – låg utbildning ökar dessutom markant risken för tidig död.

På uppdrag av DN har Statistiska centralbyrån gjort en specialkörning, som visar att dödligheten bland unga vuxna är nästan sju gånger högre bland de som enbart gått grundskolan jämfört med de som har eftergymnasial utbildning. Denna dödlighet bland lågutbildade har dessutom ökat kraftigt de senaste åren, vilket indikerar att skolan inte fungerar utjämnande, tvärtom.

Gunnar Ågren är doktor i medicinsk vetenskap och har tidigare varit generaldirektör för Statens folkhälsoinstitut, föregångaren till Folkhälsomyndigheten. Nyligen har han publicerat en studie som jämför dödligheten bland unga vuxna i olika länder och reagerat över hur Sverige sticker ut.

– Det här borde tända alla larmsignaler, säger Gunnar Ågren. Det som förvånar mig är att mönstret är så tydligt, så avvikande.

Sedan 1990-talet har svenska skolungdomar presterat allt sämre i internationella kunskapsmätningar, även om de senaste åren tycks ha inneburit ett visst trendbrott. Vårterminen 2021 gick 14 procent ut grundskolan med så dåliga betyg att de inte var behöriga till gymnasieskolans nationella program. Flera av dessa elever har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, exempelvis autism, och får inte det stöd de behöver i skolan.

– Att vi lämnar kvar en stor del ungdomar som inte går ut med godkända betyg kan vara en del av förklaringen till den höga dödligheten, fortsätter Ågren.

Självmorden står för den högsta andelen dödstal i åldrarna 20-34 år, och bland de som är 15-24 år har självmorden rentav ökat långsamt men stadigt sedan millennieskiftet.

Inspektionen för vård och omsorg, myndigheten satt att övervaka svensk vård och omsorg, gjorde nyligen en granskning som visade på stora brister i vården för unga med psykisk ohälsa och självmordstankar.

– Samordningen mellan de vårdande instanserna är ofta mycket bristfällig, ingen tycks ta något helhetsansvar för de här barnen, säger Carolin Persson, inspektör på IVO. Det kan bli så pass illa att barn känner att de inte vill finnas kvar längre.

Ett annat stort problem är narkotikadödligheten. År 2006 började siffrorna rusa uppåt, främst på grund av att smärtstillande läkemedel som tidigare varit reserverat sjukvården då fick fäste på den svarta marknaden. De så kallade opioiderna är särskilt farliga eftersom de hämmar andningen och vid en överdos lätt leder till döden.

– Det går åt helt fel håll, säger Jan-Erik Kusmin, gruppchef på Tullverket i Haparanda.

Vid gränsstationen ser han och kollegorna ökningen svart på vitt – förra året beslagtogs exempelvis 700 000 tabletter tramadol i Sverige, en fördubbling jämfört med året innan.

Vem är ansvarig för denna mörka utveckling?

Folkhälsomyndigheten ansvarar för frågor som rör bland annat självmordsprevention. Myndighetens utredare skriver i ett mejl till DN: ”Den deskriptiva bilden av utvecklingen som du belyser kan vi bekräfta i vår egen uppföljning”. Folkhälsomyndigheten avböjer dock intervju.

Anledningen: de vet inte vad utvecklingen beror på.

Gunnar Ågren, den tidigare generaldirektören på myndighetens föregångare, är bekymrad.

– Det här är väldigt oroväckande, säger han. Skulle jag varit chef på Folkhälsomyndigheten i dag så hade jag föreslagit att man skulle utreda det här fenomenet ordentligt.