Hej Lena, i ett fönster inne på ett sjukhus…
Det kanske händer något här också…
Med vänlig hälsning
NN
Tack, det är bra, mögel har länge nästan förnekats, och jag har satt denna artikel i kategorin ”fascistisk ekonomi”.
Efter AB:s larm, för 20 år sen, ville Boverket ha en haverikommission, och regeringen Reinfeldt sa nej. Trots skylten ser det fortfarande mörkt ut. De får diagnosen ME/CFS – anses ”psykiskt”, och det är obotligt i Sverige.
Petrea Karlsson är en av de som fått livet åter och jag skulle gissa att 65-70% av de som gått ut UMS hade mögel som huvudsjukdomsrot. Uran och koppar är också ganska vanligt.
Samtliga förgiftningar är helt enastående och outstanding, om man är ute efter att förfina rasen lite, och det är man nog. Det är inte bara så att folk inte googlar på engelska, det här känns iscensatt.
Vi har inte ens urinprover avseende mögel, UMS:are sänder dem till London, och jag botar alltså ingen, de botar sig själva, jag förmedlar enbart kunskaper och i detta fall är ursprunget ofta USA.
”Trots Arbetarskyddsstyrelsens föreskrift om trämögel gavs ringa uppmärksamhet och åtgärder från deras sida vid mögel i övrig arbetsmiljö. På skolor, industrier, kontor, inom vården och andra arbetsplatser såg man många gånger mellan fingrarna. Mögelexponering kontra hälsorisker ansågs vara en dosfråga enbart rörande sporer, där det under virkeshantering etc. fanns rikligare mängd än i inomhusmiljö i övrigt.
Idag heter myndigheten Arbetsmiljöverket. De informerar fortfarande om mögel felaktigt som trämögel. Det finns ingen sådan vetenskaplig benämning. Trämögelsjuka har bytts ut mot allergisk alveolit, som innebär kroniska inflammatoriska förändringar i lungorna, med risk för utvecklande av astma och lägre lungkapacitet. [23]
Det tog ända fram till 2007 innan förfinade analysmetoder tagits fram och forskare kunde visa att mykotoxiner i fuktskademiljö i hus var långt vanligare än tidigare kunskaper gjort gällande. [24,25] Dessa fynd som gjordes av svenska forskarteam blev debatterade och från vissa smutskastade i frågan om potentiella hälsoeffekter. Själva mykotoxinfynden i mögelskademiljö blev dock verifierade av fler forskare i andra länder.
Då begreppet sjuka hus varit på tapeten länge, utan att man kommit fram till några riktigt säkra slutsatser om vad som orsakar hälsoeffekterna, tilltog arbetet med att sammanställa evidens och ännu mer forskning. Dock har flera seriösa forskare mött svårigheter med att få finansiering beviljad samt sina forskningsresultat presenterade i etablerade tidskrifter samt databaser.
En viktig fakta- och förhållningsskrift som myndigheter i Sverige var väldigt saktfärdiga med att hänvisa till, utgavs från WHO – Världshälsoorganisationen 2009. Skriften ”Dampness and Mould” fungerade som de första egentligen tyngre vägande riktlinjerna gällande mögel i hus. I skriften sammanställdes delar av den forskning som då fanns samt de hälsosymtom som sågs vara vanliga. [26]
Folkhälsomyndigheten utgav 2014 allmänna råd om fukt och mikroorganismer och började generellt informera om hälsorisker. Myndigheten informerar även om vikten av att mögelsanera på adekvat sätt och att förebygga fuktskada i hus. [27]
De allmänna råden och riktlinjerna verkade många gånger stanna hos Folkhälsomyndigheten och WHO. Övriga myndighetssverige som kommuner och länsstyrelser förstod inte alltid allvaret i frågorna och inte heller lagen i form av Miljöbalken och Försiktighetsprincipen etc.. Där omtalas att åtgärder som inspektion och sanering måste vidtas i offentlig miljö. Redan misstanke om fukt- och mögelskador i en fastighet ska leda till utredning och vid behov sanering. Brist på forskning och medicinsk kunskap får enligt lagen inte vara ett hinder.” Läs mer
