Jag känner väl ett halvt dussin arbetsgivare, och de säger alla samma sak nämligen att svenska unga inte är anställningsbara. Vid minsta lilla motstånd går de hem.
Nu kommer en rapport från England, som går ut på att arbetsgivare tydligt förklarar varför de infödda unga inte kan få jobb hos dem, om nu nån ville det, vilket de inte vill.
Jag minns bekantas reaktioner i november förra året, då jag sa att Kidsen skulle hyra ett rum av mig, varningarna haglade, och de gick ut på att jag skulle få enormt mycket arbete, och stora problem. Det säger en del om vad svenskar ”väntar sig” avseende en 25-åring, och en 32-åring.
Grundproblemet är nog ”barn ska ha villkorslös kärlek”. I resten av världen ska de lära sig ge ut kärlek, och de får börja öva på mamma.
Frihet, och jag är ingen slav, är modeord för närvarande
