Vi hade en fransk våg, via Gustav III, och en tysk, och sen länge den barnsliga amerikanska, och vi lär må kanon, de av oss som överlever trixsen, när den mogna asiatiska sköljer över oss.
Franska lånord blev särskilt vanliga inom områden som mat, umgänge, kultur och inredning och några exempel på sådana lånord är populär (populaire), maskerad (mascarade) och byrå (bureau ’tygklädd skrivpulpet; skrivrum; kontor’).
Fler lånord från tyskan
-
- billig (från lågtyskans billich ’rättvis, skälig’)
- ganska (från lågtyskans ganz, gans ’mycket; helt’)
- måste (från lågtyskans moste ’vara tvungen, kunna, få’)
- sakta (från lågtyskans sachte ’sakta’)
- stad (från Stat med samma betydelse)
- trappa (från lågtyskans trappe ’trappa’)
När började Sverige låna ord från engelskan?
På 1800-talet ökade antalet engelska lånord i svenskan, men det riktigt stora genombrottet kom först efter andra världskriget. Under andra halvan av 1900-talet och 2000-talet är det engelskan som lånat ut flest ord och uttryck till svenskan.’
Två ord anses vara svenska och som vi har exporterat; ”lagom” samt ”ombudsman”. Lagom skapades då en kanna mjöd skickadet runt; drick lagom, laget om, laget runt.
Det är givet, vi är ett mycket litet folk.
Fler videos med Sadhguru- 10 miljoner prenumeranter.
https://youtu.be/Dqq56fa4wC4
Listan
Lämna ett svar