Hela väst läser av fel, och förutsättningen är isoleringen

foretags

Lockdown i väst har aldrig använts för att lösa Covidproblemet, då hade WHO bett om dem. De har använts för att skapa kaos, oro och upplopp, känslor av förtryck och förnedring, slå sönder privata bolag, osv.

Vi hade en, som folk förstod, eftersom det sprutades intensivt samtidigt, och vi var virusfria i ett år nästan. Väst har aldrig gjort som WHO bett om. Då hade även väst sprutat för att döda viruset, som de bad om.

Klicka

 

 

 

 

 

Nedstängningarna under pandemin i USA och Europa har räddat väldigt få liv, enligt en rapport författad av bland annat ekonomiprofessorn Lars Jonung. Men flera experter SvD talat med är kritiska till resultatet.

Den internationellt uppmärksammade och kontroversiella rapporten har gjorts i samarbete med forskare i Sverige, Danmark och vid Johns Hopkins University i USA. Studien är en preprint som ännu inte genomgått vetenskaplig granskning.

– Nedstängningspolitiken har inte haft någon nämnvärd effekt på dödligheten, säger Lars Jonung, professor emeritus i nationalekonomi och en av medförfattarna.

– De ekonomiska, sociala, hälsomässiga och politiska kostnaderna runt om i världen är katastrofala utan några nämnvärda positiva hälsoeffekter alls. Vår förhoppning är att få igång en debatt kring detta som inte enbart domineras av epidemiologer.

Han nämner andra nya rapporter om nedstängningarnas negativa följder. En lyfter fram de förödande följderna av att studenter i utvecklingsländer missat två års utbildning. En annan visar på ökad ekonomisk ojämlikhet till följd av att statliga stödåtgärder mest gynnat de redan rika.

Rapporten är utformad som en så kallad metaanalys där forskarna gått igenom 18 590 studier och bland dessa gallrat ut 24 som uppfyllde de uppsatta kriterierna. Då dessa resultat vägdes samman stannade effekten av nedstängningar vid i genomsnitt 0,2 procents minskad dödlighet.

Rapportens slutsatser ifrågasätts av flera forskare. Tove Fall som är professor i molekylär epidemiologi påpekar att det rör sig om en så kallad preprint som inte är granskad av andra forskare

– Jag tycker inte att den här studien tillför något nytt. En påtaglig svaghet är att en enda studie i metastudien väger väldigt tungt och till över 90 procent förklarar det resultat man kommit fram till. Forskarna bakom den enskilda studien drog dessutom rakt motsatt slutsats: att fler och mer ingripande restriktioner kunde ha effekt, säger Tove Fall.

Hon har även andra invändningar som att små och stora restriktioner blandas samman och att många välgjorda artiklar inte tagits med i analysen vilket kan ha påverkat resultatet.

På det svarar Lars Jonung:

– Vi kommer att diskutera det faktum att en studie väger tungt i en stor fotnot vid den slutliga publiceringen. Men även om siffran 0,2 procent tiodubblas så är den fortfarande väldigt låg, säger Lars Jonung.

Han påpekar också att endast studier som undersökt verkliga effekter i form av dödsfall tagits med i analysen.

– Det finns väldigt mycket modellbaserade studier som saknar verklighetsförankring, anser Lars Jonung.

Tove Fall menar dock att det finns en rad studier som visar på effekter av olika typer av åtgärder, exempelvis nyttan av att begränsa folksamlingar till max 10 personer för att undvika superspridarhändelser.

Även den förra statsepidemiologen Annika Linde reser varningsflagg för slutsatserna i rapporten.

– Det är näst intill omöjligt att jämföra sådana här effekter mellan olika länder eftersom så många faktorer spelar in, som klimat, levnadsvanor, hur tätt folk bor och när insatserna sätts in. Den enda rimliga jämförelsen är att jämföra med övriga nordiska länder men även där finns det skillnader, säger Annika Linde.

Däremot håller hon med Lars Jonung om att det råder en märklig brist på bra studier kring effekterna av de åtgärder som införts runt om i världen.

– Det är faktiskt skrutt att det inte är mer beforskat, avslutar Annika Linde.


https://youtu.be/edCKd6vKxYs

WHO Warns Against Cycle of Repeat Virus Lockdowns

Om Lena Holfve 18258 artiklar
Under 80-talet var Lena Holfve en uppmärksammad författare men slutade som yrkesförfattare år 1992, och startade upp IT-tjänster. Lena räknas som en av de absolut första pionjärerna på Internet i Sverige med start 1990-91. Då var det i princip bara Lenas domäner och Systembolagets prislista ute. Nu är Lena pionjär igen med ett slutet och privat sällskap i domänen lenaholfve.se och vars syfte är att studera vad som händer i världen, men i en privat sfär. Sedan år 2017 har det startats upp en liten bokproduktion, igen.

Bli först med att kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.




Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.