FB-fråga, som inte kan besvaras med ett ja eller nej: ”Så gatuhundar är hundarnas rätta miljö?” Det får bli en artikel, frågeställaren får en pdf-fil och mina läsare känner igen en del.
Vi använder ordet gatuhund, och de flesta kallar dem för stray – herrelös dvs. de har ingen som bestämmer över dem.
Jag har studerat dem i rätt många år nu, och skulle vilja påstå att 1 av 10 vill ha en människa, eller kan tänka sig att ha det, och de som vill ha en människa skaffar sig en.
Det vimlar av historier om hur folk har blivit med hund. Vi köper hundar, de väljer sin människa själva, på samma sätt som katterna gör det.
Hos mig bodde Ludvig i flera år, och han ville uttalat ha en människa, och han startade den karriären genom att ta sig in i en ukrainsk kvinnas trädgård.
Hon flyttade sen, många mil ner från bergen till havet, och ett par dagar senare stod han i den trädgården. När hon skulle flytta tillbaks till Ukraina frågade hon om jag kunde ta över honom, han hade visat mig tycke då jag besökte dem, och jag sa okej, och hos mig fick han bo inne men föredrog ofta att ligga på rygg på terrassen.
Han skällde aldrig och låg i princip alltid på rygg, och enligt veterinären betyder det; jag är trygg, lycklig, självständig, fri och tillfreds, och enligt samma veterinär ligger inte de europeiska hundarna på rygg därför att de har en massa problem, och därför skäller de ofta. Här skäller instängda hundar, inte strayhundarna.
Ludvig dog nere hos veterinären i oktober 2020 av en hjärtinfarkt, och det tror vi berodde på att han hade förlorat sin flock.
Den högst uppe till höger har en människa, som den handlar åt, och vovven i film 2 nedan har det, och den hunden passerar mig dagligen eftersom den också går och hämtar varor från matbutiken till sin åldriga matte.
Vovvarna i film 1 vill det inte, den som morsar lite på mig i video 1 skulle nog kunna stanna till, om jag lockade den till mig med en köttbit t.ex.
Men den är också snart ute och patrullerar igen. I slutet av video 1 kommer det en hund till uppifrån, och de är i princip helt ointresserade av mig, därför att jag inte är farlig eller sjuk, och behöver inte bevakas.
Till höger har vi en som lagt sig nedanför mig, den vaktar, och det berodde på att jag just då hade en gäst de aldrig känt doften av förr, kom direkt från flyget och Sverige.
De läser tydligt av alla nya, och det gör katterna också, och jag har aldrig sett nån mager eller skraltig hund. De har sina matställen, och alla krogar samt hotell matar dem, alla slaktare och varje normal familj har ett gäng de matar därför att djuren är viktiga.
Kommun har stora utfodringsplatser, och vatten har de i låga fontäner, och via en svenska fick jag klart för mig igår att det cirkulerar bilder på utmärglade hundar som påstås ska bo här, inga jag sett nånsin.
De jag ser är de som filmerna nedan visar samt bilderna längst ner.
Jag gissar att nån söker fiska pengar av västfolk, som tror att de lider, och främst britter bygger inhägnader, och tar djuren från deras kvarter och låser in dem.
Katten Rocket, högst upp, försvann i mars-april och kom åter hit 8 augusti, och jag gissar att nån europé ”räddade” henne och sen lyckades hon fly hem till sitt revir igen. Rocket kan öppna fönster.
Så svaret på frågan jag fick
på FB blir alltså att för hundar som Ludvig är gatan inte hans ultimata miljö, han ville absolut ha en människa, tydligt, och han stack heller aldrig. Han kunde vara ute solo på byn i timmar men kom nästan alltid hem utom då tikarna löpte, då kunde han vara borta 45-55 timmar, men han tog oftast hit damerna.
För katten Rocket är gatan absolut hennes ultimata miljö, och när hon behöver en människa så har hon tre, som jag vet om, som hon besöker. Kvinnan till vänster är en veterinär som kom hit och opererade Rocket, sövde, rensade ett sår, sydde och sen kom hon på återbesök för att rutinkolla, pris 0 lira.
För de hundar vi såg i video 1 är gatan absolut deras ultimata miljö för i annat fall hade de skaffat sig en människa; försökt med mig t.ex.
Normala strayhundar:
Oftast av européer räddade hundar:
Katter på min gata som ofta besöker mig:
