Obehagligt, men mycket sant.
Och det är när vi inte längre har mänskliga rättigheter, de är överförda på djuren, det börjar på allvar.
Det är sen fritt fram att korsfästa gravida kvinnor, som påstås ha skett nu i den rysktalande delen av Ukraina, och som skett många, många gånger innan dess.
Testa att korsfästa en dräktig katt…
Sexualiserande av precis allting är också intressant, och jag minns kattuppfödaren som visste att papporna struntar i sina ungar, och ”bara väntar på att få sätta på döttrarna”. Jag vill nog påstå att hon har aldrig sett en fri katt.
Leo vaktas nedan av sin pappa, hanen med ett vitt streck över höger öga. Den andre hanen tror jag är far till den kommande kullen, osäker än, men tror det därför att han vaktar den synbart 
dräktiga Puffan, som inte vaktar Leo längre, det gör hans pappa.
Han i sin tur bryr sig inte om Puffan längre, han satt vakt utanför min terrassdörr i veckor, då ungarna var i min klänningsgarderob.
Jag funderar allvarligt på att skriva en bok om den Nationella insatsstyrkan. Inte för att jag tror att jag kan få stopp på européernas djurstölder utan för att det vore intressant att syna vårt imperialistiska sinne. Det är nån form av imperialism då man anser sig ha rätt att ta sig in i främmande länder och ge sig på deras djur.
Det nya imperiet kommer att kräva att vi taggar ner och lägger av med hela den stilen, det är jag hundra på.
Maten denna gång kom från en slaktare på mainroad.
Leo putsar sig, och brorsan Baronen äter, vaktade av sin far, som alltid, och han tar ansvar för ungarna väsentligt längre i tid räknat än honan.
Pappan äter alltid sist.
Den hane jag tror är far till den nya kullen åt inte alls, proppmätt efter nattens jakt.
De äter bara vår mat om mössen, ormarna, etc. inte skulle räcka till.
