En crazymakad individ har åkt in på 3,5 år, kommer ut efter halva tiden om han sköter sig, och lär väl vara farligare än någonsin om inte KVV; ”Kan inte, Vill inte, Vet inte” – dvs Kriminalvården – kan avprogrammera människan.
Vi kan se honom som genrepet, de ska in på kåken, dårhuset eller ner i graven under strid och det är därför man crazymakar dem.
Vi lägger på tio år… då har vi tusentals av dem.
Nu är de alla pensionerade, men sedan ett drygt år tillbaka blir de inkallade ett par dagar i veckan för att ta hand om fall som de yngre kollegorna har dåligt samvete över. Det kan vara grova våldtäkter, människorov och narkotikabrott: ärenden som trots sitt allvar blivit nedprioriterade.
Silvervargarnas första år har varit en succé – gruppen har den här hösten 2020 drivit över tjugo ärenden till åtal, totalt har kring trettio års fängelse utdömts på grund av deras efterforskningar.
Nu får alltså en av dessa rutinerade polismän den begynnande utredningen om kemikaliemannen i sitt knä. Curt Ahnlund är på väg att fylla sjuttio och har vid det här laget sett det mesta i yrket, jobbat sig upp från patrullering och krogbråk till skydd av ambassader och utredningar av grovt hedersrelaterat våld.
Han får ont i magen när han går igenom fynden.
– Jag började förstå att det här kan bli allvar, minns han. En person som känner sig missförstådd, hyser agg. Och som sitter på alla de här kemikalierna. Det kan gå åt helvete. Läs mer DN
Det var värre förr
Lämna ett svar