De vi kallar för flyktingar, i den mån det rör sig om unga män, är i allmänhet desertörer. Man brukar säga att svensken är feg, och det är nog ett faktum att många är ättlingar till just desertörer. Jag har en i familjeträdet som stack ifrån Livland, som motsvarade södra hälften av dagens Estland och norra hälften av dagens Lettland, samt ön Ösel. Vi har haft för vana att hjälpa just destertörer, och det kom upp mängder på 1600-talet från Holland, Belgien.
Vi hade amerikanska desertörer på 70-talet, dvs de fick skydd i Sverige, och det sågs inte med blida ögon i USA. Hamnarbetare vägrade bland annat lasta av svenska varor. Desertörerna fick sen amnesty och kunde återvända hem. Innan hotades de av dödsstraff.
Desertering, förr även fanflykt, innebär att en person rymmer från militärtjänstgöring. En desertör är en person som på eget bevåg underlåter att fullfölja militär plikt eller flyr från slagfältet och från regementets eller nationens fana.
Desertering är vanligen straffbart och i vissa länder belagt med dödsstraff. Enligt internationell rätt erkänns staters rätt till självförsvar, och detta förutsätter rätten att kräva att medborgare fullgör militärtjänstgöring. Å andra sidan erkänner internationell rätt också alla individers mänskliga rättigheter, där åsiktsfriheten kan kollidera med plikten att strida för landet.
Vägran att strida för sitt land kan betraktas som ett politiskt motstånd eller som ett politiskt brott, då det kan finnas skäl till flyktingstatus. En flykting är någon som på grund av ras, religion, nationalitet, medlemskap i någon samhällsgrupp eller som har någon politisk åsikt, befinner sig utanför sitt land och har befogad rädsla inför att återvända. En desertör är en person som av någon orsak inte vill strida för sitt land. Wikipedias text
Nu är det skottpengar på dem givetvis eftersom alla andra har försvarat sitt land, kvinnor, barn, sjuka, osv.
”Leave Your Country, Otherwise We’ll Kill You”| Afghan Refugees Recount Horror As Taliban Takes Over
Lämna ett svar