Tråden mellan oss, och nära och kära

En läsare tipsade om ett program som handlar om tidigare liv, och jag har inte utrett ämnet eftersom det är för stort för mig. Jag har däremot följt tillräckligt många in  i döden, som nattvak på sjukhus och privat, så jag är helt på det klara med att vi har en själ. Det är tydligt, kroppen blir som ett skal, omedelbart.

Ju mer vi befrias, ifrån all den gröt som hällts i oss, desto mer kommer människan att verkligen utreda dessa frågor, absolut! Man fick väl dödsstraff om man gjorde det för x antal år sen, och sen tog sociala trycket över;
-Du är tokig!

Till vår utredningshjälp lär vi ha energier framöver dvs vi kommer att kunna mäta dem mer och mer och precist.

Döende, som inte har många minuter kvar, som ligger i en lugn fin koma, kan ”ropa” på en, tror jag, dvs jag vakade hos min mamma, och efter nått dygn var jag tvungen att sova, fick en säng tre på natten inne i ett linneförråd, slocknade, och borde ha sovit i minst nio, tio timmar men väcktes med ett ryck halv nio på morgonen, och for in till henne. Då var det tio minuter kvar, och jag var alltså närvarande då hon avled.

En nära anhörig dog, då jag befann mig utomlands, och jag kände det, tio på kvällen den 28 mars, och i alla papper står det 29:e som dödsdatum för de antog att vederbörande hade dött efter midnatt. Det är jag tvärsäker på inte stämmer; 21.55, den 28:e.

Det finns en ”tråd” mellan oss själva, och nära och kära
Jag minns en gång då jag mitt i Rapport, som jag såg på den tiden, kände att jag måste ringa en av mina fostersöner, måste!

Mitt i Rapport?!?
Ingen hade kunnat slita mig förr från nyheterna… men jag ringde, tog ett tag innan han, född 1962, svarade, och jag hörde direkt på rösten att det var nått.

Jag sa inte ens hej, fick bara ur mig; 
-Vad är det som har hänt?!?

Han berättade att han tagit på sig ett suppleantuppdrag i bostadsföreningen, och nu ansåg Försäkringskassan att han arbetade, och skulle dra in förtidspensionen. Jag lovade kolla lagar, och sa honom att det där ska vi sätta p för. Det kan de inte ha täckning för. Vi småpratade ett tag, jag utredde, spökskrev sen en överklagan, som han vann. På den tiden kunde man ”vinna” vilket jag undrar om man kan just nu?

Långt senare berättade han att han stått med repet runt halsen, på en stol, då telefonen ringde… och han kände plötsligt att han måste svara. Vi hade inte hörts på över ett år…

Som 16-åring, jag var 25 år, kom han in genom grinden med orden:
-Jag vill inte vara här!

Han kom ifrån ett pojkhem / barnhem, och är en av de som fått ersättning av regeringen för barnhemstiden. Sen teg han i tio månader, jag talade med honom hela tiden, men han började sen tala efter vintern, och hans första mening var:
-Du är så jävla klädd i näbben!

Jag är rätt säker på vi har setts i tidigare liv, många gånger, i många liv.

https://www.youtube.com/watch?v=mTIcJNdYlcQ

https://www.youtube.com/watch?v=IFjBd-woggY