På vilket sätt lär Svensson bli utskrattad?

n e

hemlangtan

Eftersom krigen är slut, och folk har börjat vända hem ifrån hela Europa och inte minst ifrån Turkiet, lär det dyka upp böcker i framtiden skrivna av människor som har hälsat på i vår kultur.

De kommer helt säkert ta i sånt här:

”Jag minns en muslim va hade på jobbet. Mycket trevlig att umgås med och vi kunde skoja som vanligt folk. Sen hade företaget en fest för anställda och en ung kille på jobbet som var lite i gasen råkade säga till han att han har en jäklar snygg dotter. Var det inte för att det fanns andra i närheten som gick emellan hade han nog slagit ihjäl killen.
En dotter är deras egendom.”

Klippet är ifrån Facebook, och jag ser den typen av texter rätt ofta. Det skribenten inte förstår är att det är vi som är extremisterna samt att vederbörande förmodligen aldrig använder ordet ”ansvar”.

AnsvarNär jag avlyssnar 30-35-åriga indiska män talar de om ”ansvar”, ibland tio gånger i timmen, och avlyssnar jag samma ålderskategori på en svensk T-bana eller på nått ställe används ordet aldrig av en svensk.

Det resten av världen skulle kalla för just ”ansvar” kallar skribenten för ”egendom”.

En dotter är deras egendom. Inte; en dotter, ett barn, är föräldrarnas ansvar
Skribenten förstår heller inte att det inte är okej att sexualisera ett barn, och det beror på att ”allt” sexualiseras i Sverige, men bara där. När den omtalade kallar dottern för ”snygg” degraderar han ner henne till ett sexobjekt, en ko på en auktion, det tror jag det att fadern blir förbannad.

Klippt från Facebook: Ansvar
Hur trevliga som helst, tills jag mötte honom i våras då jag frågade om hans dotter flyttat ut mm, han svarade då att hon ska bo hemma tills hon gifts bort av mig sa han……. där bröt jag kontakten och ifrågasatte du bor i Sverige här får man välja sin egen man utan tvång.
Då blev han arg och skrek något på arabiska.
Synd om barnen speciellt flickor från deras kultur mm skamligt att det ens finns att tillgå.

Jag har studerat det vi tror är ”tvångsäktenskap”
paretDet är nys. Den utredningen jag hade insyn i pågick i 3,5 år därför att det tog en familj så lång tid att godkänna en blivande fru till sin son. Hon ska intervjuas om precis allt och det man är ute efter är att de blivande makarna ska ha samma bakgrund, utbildning, grundvärderingar, syn på barnuppfostran, liknande prioriteringar, etc.

Det blev en fru, en stjärnprogrammerare på Microsoft, och numera har paret två barn och jag träffade dem före bröllopet, under det, efter och sen dess många gånger till samt att vi har rest inrikes i Kerala samt till Sri Lanka tillsammans med makens föräldrar.

Indien har världens lägsta skilsmässotal och vi torde ha det högsta. När jag gifte mig ringde min fars fru och frågade mig vad den blivande mannen hette i efternamn eftersom prästen ville veta det och hon kände inte till det. Jag tillhör den generation som inte sällan gifte sig med den som retade föräldrarna bäst.

Det är inte deras kultur som lär gå under utan vår egen därför att den är inte hållbar
”Jag minns en svensk på AF:s tvångsjobb som bussförare. Mycket trevlig att umgås med och vi kunde skoja som vanligt folk. Sen hade företaget en fest för anställda och en minderårig fick sprit av cheferna och sa mig att jag har en snygg dotter. Hade han fortsatt hade jag slagit ihjäl killen. Min dotter är inte deras egendom och han ska inte tala om henne utan respekt och som ett sto på en hästutställning.”

Hur trevlig som helst, tills jag mötte svensken i våras då han frågade om min dotter flyttat ut. De är helt gränslösa och har ingen som helst respekt för andras privatliv. Egentligen borde jag inte ha svarat alls, man är väl försvenskad, så jag sa att hon ska bo hemma tills en värdig man är utredd. Där bröt jag kontakten och ifrågasatte hur de lever i Sverige där alla kvinnor, speciellt de unga, är nedgraderade till kött och sen är de packåsnor och bär tonvis per år. Det är synd om barnen speciellt flickor från deras kultur och rent skamligt att det ens får gå till som det gör där.

 

Polisen Norrmalm

När man tar en 14-årig påtänd tjej och ringer till föräldrarna.
Och föräldrarna inte orkar komma och träffa oss poliser och socialtjänsten.
Istället säger de till flickan att det går alldeles utmärkt att hon sover borta en natt till.

-De vet inte var hon ska sova.
(Troligtvis hos en 10 år äldre kriminell person på andra sidan stan.)

-De vet inte hur sent hon är uppe på nätterna.
(Hon var ute till 2 igår natt innan hon åkte till en kriminell kompis och sov.)

feminst-De vet inte var hon hänger.
(Överallt i hela länet. Bland annat på Plattan.)

-De vet inte vilka hon umgås med.
(Kriminella personer.)

-De vet inte varför vi tror att hon tagit narkotika.
(Tydliga drogtecken, hon har blivit väldigt sliten de senaste månaderna.)

-De vet inte när hon sov senast.
(Hon har sovit sex timmar de senaste två dygnen.)

-De vet inte när hon åt senast.
(Hon har inte ätit på två dagar. Förutom en halv smörgås.)

-De vet inte om hon har några pengar med sig.
(Hennes pojkvän har hennes bankomatkort. Oklart var han är, och om det finns några pengar på kortet.)

För föräldrarna frågar inte. De vill avsluta telefonsamtalet snabbt. Varför ställer de inga frågor?
Jag vet inte, men det gör mig och mina kollegor upprörda och frustrerade. Men vi visar såklart inte en min av det för flickan.

Efteråt när vi pratar om ärendet, visar det sig att vi är flera som tänkt tanken att man vill ta med den här flickan hem. Ge henne mat, kärlek och bädda ner henne i en varm säng. Skydda henne från allt ont.

Vi skriver anmälan, ordnar med urinprovet så det kan skickas iväg på analys, och skriver en orosanmälan till Socialtjänsten igen. För tredje gången, på den här flickan. Vi beskriver hur sliten och nedgången hon blivit de senaste månaderna.
Bara jag och min kollega har skrivit tre orosanmälningar. Våra andra kollegor på Norrmalmspolisen har också skrivit orosanmälningar om henne.

För vi är oroliga. På riktigt.

/A.L. gruppchef Områdespolisen Norrmalm

Döttrar behandlas som billiga kor på auktion och bostäderna är otjänliga
Jag har tidigare konstaterat att det märks att utlänningar ofta vet vad mögel är därför att de ibland har
tvärvägrat att gå in i diverse hus. Mellan varven kan man också se att de har uppfattat vår mat, helt korrekt, som farlig.

Detta deras beteende brukar resultera i enorma mängder harm på Facebook därför att Svensson kan mycket lite eller inget alls om mögel. Den kunskapen är förlorad, har träfacket sagt.

Internationella symtomlistan för mögel, och de vet att det blir så här, och det vet inte vi: (hjärndimma), oro, blödande tandkött, blödningar i hjärnan, blödningstendens, blod som inte koagulerar, dimsyn och synrubbningar, benmärgsstörningar, brännande känsla i munnen, bröstsmärta, kronisk trötthet, återkommande infektioner och influensakänslor, minskade sensorisk skärpa, koma, förvirring, hosta, krypningar i huden, skador på hjärtat, diarré, andningssvårigheter, koncentrationssvårigheter, ökad tendens till alkohol, socker och cigarettberoende , långsammare reflexer och svårare att tala, desorientering, yrsel, dåsighet, ögonskador, ögoninflammation, feber, håravfall, hallucinationer, huvudvärk, hörselnedsättning, inflammation i hjärtat, inre blödningar, nedsatt immunförsvar, oregelbundna hjärtslag, kliande näsa, gulsot, ledvärk, stelhet i leder, minskad sexlust, leversjukdomar, lågt blodtryck, minnesförlust och minnesproblem, muskelsmärta, illamående, näsblod, domningar, lungödem, röda ögon, rinnande näsa, anfall, skakningar, försämrade reflexer, halsont, stickningar, darrningar, kräkningar, kräkas blod, svaghet, viktminskning, väsande andning och stressat beteende.

Skulle du själv gå in i ett mögelhus efter det att du har läst den internationella symtomlistan?

https://www.youtube.com/watch?v=J5myFaKHeVY&t=6s

Om Lena Holfve 18088 artiklar
Under 80-talet var Lena Holfve en uppmärksammad författare men slutade som yrkesförfattare år 1992, och startade upp IT-tjänster. Lena räknas som en av de absolut första pionjärerna på Internet i Sverige med start 1990-91. Då var det i princip bara Lenas domäner och Systembolagets prislista ute. Nu är Lena pionjär igen med ett slutet och privat sällskap i domänen lenaholfve.se och vars syfte är att studera vad som händer i världen, men i en privat sfär. Sedan år 2017 har det startats upp en liten bokproduktion, igen.

Bli först med att kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.




Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.