Hej Lena 🌻
Fortsätter min berättelse om min upplevelse att nu ha varit här på norra Cypern i drygt två veckor. Det tog ca tre dagar innan jag ”landade”. Det var så många olika intryck, på alla möjliga sätt.
Klimatet är gynnsamt för min hälsa men man måste vara försiktig med solen då den är mycket stark redan nu i slutet av april.
Jag har ätit ren mat, sen jag kom hit, och märker redan skillnad. När jag kom hit så var jag fortfarande svag, matt och vinglig i hela kroppen, gick som en snigel, och balansen och likaså aptiten var dålig efter flera månaders smärtsam och jobbig sjukdomsperiod hemma i Sverige,värsta vintern sedan vi flyttade ner till södra Sverige för 18 år sedan.
Nu är jag mycket starkare, kan gå längre promenader i snabbare takt, vilket är oerhört härligt. Faktum är att jag tvivlade på att jag någonsin skulle återfå krafter hemma i Sverige.
Gillar morgonpromenader bäst för då är det lite lugnare och svalare ute.
Jag har träffat på flera gatuhundar under mina dagliga promenader,så spännande att se och studera dessa hundar och deras beteenden.
Flera av dem har kommit fram, och nosat på mina händer, några andra har varit mer framfusiga och hoppat upp med tassarna på mig.
Jag ser att folk lägger ut mat åt både hundarna och katterna så har inte sett någon mager hund eller katt här. Katter är mer kräsna med vad de äter så när de tagit sitt från faten kommer hundarna och äter upp resten. Underbart med gatudjuren 💜
I går var jag hos skräddaren som Lena går hos, gick jätttebra att kommunicera med händerna och visa på plaggen vad jag ville ha åtgärdat,no problem,så trevlig och vänlig man.
Allt är faktiskt precis som Lena brukar skriva, helt tvärtom här mot i Sverige,har redan upplevt det dagligen. Lokalbefolkningen är så vänliga och hjälpsamma man kan inte annat än bli glad.
Har heller inte upplevt någon stress här bland turkcyprioterna,så avstressande miljö, var in i en liten klädbutik förra veckan och ägarinnan berättade för mig att hon rätt ofta brukade sätta sig och dricka kaffe/te med kunder, inte hört talats om något sånt i Sverige,har ni? Det måste vara ovanligt.
Jag upplever heller inte att de infödda jag mött här är materialistiska på det sättet som svensken generellt är.Har haft flera intressanta och lärorika samtal med några turkcypriotiska kvinnor, de blev förvånad när jag berättade hur det generellt är bland svenskar som lånar till allt i princip, och jobbar och jobbar, och knappt har tid att umgås med sina små barn/större barn, här lånar man inte, sa man mig, man köper kontant det man behöver,hus/lägenhet, bil etc.
Familjen är viktigast, och mamma är superviktig!!
Bästa hälsningar
NN
Läsarens bilder:
Nej. här lånar man aldrig pengar. När unga gifter sig får de en bostad oftast av kvinnans familj samt att alla som kommer ger dem ett kuvert med pengar till möbler och första bilen.
Folk i kris får pengar av familj och vänner; inga lån. Mamma är viktigast av allt, ja.
