Läsarbidrag om universum

Mikrovågsdetektorer på sydpolen (på bilden) observerar ekon från Big Bang och de har nästan nått den nödvändiga känsligheten för att fånga gravitationsvågor som genererades i det första ögonblicket av universums liv. Om fysiker ​​lyckas att fixera dem kommer vi att lära oss mycket om hur det såg ut under den första miljondelen av en miljarddel av en attosekund (10 upphöjd till minus 18 av en sekund) av dess existens. Dessutom kommer vi att få de första entydiga uppgifterna om parallella universum finns.

Idag befinner vi oss i samma utvecklingsfas som Galileo var när han upptäckte Jupiters månar och då började mänskligheten förstå hur solsystemet är uppbyggd och fungerar.

Hittills finns det inga fysikaliska antagande om att vi lever i ett hologram eller en datorsimulering som är ett slags ”Matrix”. Å andra sidan övervägs sådana frågor ändå på allvar av anledningen att de är direkt relaterade till teorin om kvantgravitationen och problemet med teorins verifiering. Laser Interferometer Gravitational-Wave Observatory (LIGO) och andra befintliga detektorer kan bara observera gravitationsvågor i det så kallade klassiska läget. De kan inte observera svängningarna i rumtid som uppstår vid kanten av händelsehorisonten där kvanteffekter kommer att påverka deras beteende och bildning. Därför är det högst osannolikt att de hjälper oss att hitta svaret på denna fråga.

I framtiden kommer naturligtvis sådana detektorer att byggas upp. Men idag finns det många andra intressanta frågor. Till exempel att vi ännu inte förstår hur supermassiva svarta hål uppstår vid ett galaxcentrum, oavsett om galaxer uppstår runt sådana svarta hål eller om hål föds inuti galaxer. Naturligtvis kan det finnas slumpmässiga överraskande upptäckter som upptäckten att universum expanderar snabbare och snabbare, men hittills har vi inte ens detektorer som kan upptäcka sådana saker rent teoretiskt.

I fysiken förekommer ofta avvikelser och oftast försvinner de av sig själva. Om man får några intressanta resultat visar de sig i 99% av fallen vara ett fel och bara i 1% får man en riktig upptäckt. Fysiker hoppas att dessa upptäckter ingår i denna procentsats men man måste förstå att mätfel är inneboende i varje experiment.

Att tomrummets energi kunde förändras i förfluten tid är intressant för fysiker eftersom ett sådant scenario gör det möjligt för oss att lära oss mycket mer om hur universum fungerar och hur rumtid fungerar än om universums expansionshastighet vore konstant under hela dess existens. Å andra sidan måste man förstå att universum inte existerar för att uppfylla våra önskningar och därför verkar det som om den faktiska hastigheten på dess expansion aldrig har förändrats och det finns ingen ny fysik här.

Fysiker kan idag skapa teknik som kan påskynda små sonder till hastigheter som gör att de kan nå utkanten av solsystemet på några dagar och inte på årtionden. Sådana anordningar gör det möjligt för oss att omfattande studera alla planeter och himlakroppar på mycket kort tid.

Den 12 april 2016 presenterade den berömda kosmologen Stephen Hawking och investeraren Yuri Milner ett nytt rymdforsknings projekt Breakthrough Starshot. Det var ett 100 miljoner dollar projekt som skulle utveckla den teknik som behövs för att skicka en sond till Alpha Centauri på en 20-årig resa. Rymdprogrammet syftar till att skicka små ”nanozonder”, som drivs av markbaserade lasrar, till ett närliggande stjärnsystem.

IceCube observatoriet ligger i Antarktis i Amundsen-Scott territoriet. Fysikerna fick ett resultat på IceCube-observatoriet efter en treårig observation. Fysiker har försökt fånga neutriner i många år. Det största problemet de mötte är att partikeln inte reagerar med ämnet. Experter granskade resultatet av IceCube-observatoriet som visade att det samlade 137 neutrinopartiklar. Det har också visats att huvuddelen av de observerade processerna kommer från ett djupt universum.