En som blev helt föräldralös under pandemin på 60-talet, som 15-åring, och som gjorde karriär som internationell kokainhandlare och den andre, som miste en förälder, inrikes amfetaminhandlare och smugglare, och som tog kontakt med mig 1 augusti efter 45-50 år nånting. Det har varit intressant att chatta ett par gånger, men det är verkligen två olika världar, milt uttryckt, så det är nog inte speciellt mycket som är gemensamt idag.
Ingen av dem fick nån som helst hjälp därför att problem finns enligt socilogin bara i samhällsklass 3-5. Det är inte ovanligt alls att de importerande knarkhandlarna kommer ifrån socialgrupp 1-2. Det är utifrån min erfarenhet det vanligaste möjligen för att det krävs resvana???
Mr Internationell förekommer det domar på, den andre har gått i pension, och AA står nog för att han är utskriven ur landet, klassad ibland i pressen som en av landets farligaste män. När hans flickvän dog på förlossningsbordet, babyn dog också, sa han mig då i 20-årsåldern;
-Nu skiter jag i människor, och på en vägen är det. Han kommer nog aldrig att gå i pension.
Indien funderar på ett adoptionssprogram, se video 2, och det är nog i nuläget mer än klokt. Har vi några hamnar de nog i fosterbarnssvängen. USA har över 100 000, samt tror att de kan vara fler.
https://youtu.be/111Om56qVtM
Lämna ett svar