Flera läsare har tagit upp med mig att de blir ”beroende” av mina texter, och de som blir det kan fundera igenom den saken lite djupare.
Det betyder att jag behärskar retorik utan att ens behöva lära mig det. Det är nog ett skäl till att många sökte ragga mig som politiker då jag var 20-25 år, men jag nobbade konstant eftersom jag visste att det krävs mycket ljugande i den branschen. Det är också ett skäl till att jag kunde förklara svåra saker för, i början, stirriga fosterbarn. Det är skälet till att jag kan skriva en artikel på 10 minuter som tar andra en dag. Men man måste ofta utreda i flera år, innan man skriver alls. En retoriker tar ansvar, och det gör inte debattören.
Vi har hört vår indiske energilärare säga att jag är född författare; natural born writer, och det är samma sak:
Hur som, det är nog en välvässad retorik era hjärnor gillar, och inte så mycket Lena Holfve personligen. Den gillar då den får tänka, och blir stimulerad och inte drillad i vad den absolut måste anse. Retoriker ger både frihet, i princip, men också en linjär utveckling.
Retorik är läran om talekonsten, såväl i teorin som i praktiken, och den utvecklades under antiken på 400-talet f.Kr. Den mest välkända definitionen kommer från Aristoteles som beskrev retoriken som ”konsten att vad det än gäller finna det som är bäst ägnat att övertyga”.
Aristoteles indelningar av retoriken fungerar än idag som utgångspunkt för många retoriska tänkare och teoretiker. Det finns emellertid ingen allmänt etablerad definition av ämnet, och flera retorikforskare hävdar att styrkan hos retoriken ligger i definitionens mångfald.
Den utbildade talaren kallades under antiken för retor eller orator; retor kunde då även betyda en lärare i retorik. Under 400-talet, då sofister var framträdande inom området, uppstod den eviga frågan: är retoriken praktisk och legitim eller farlig och omoralisk?
Retoriken fördes vidare från antika Grekland till antika Rom, där det präglade vardagen. Vidare studerade den kristna kyrkans män retorik tillsammans med dialektik och grammatik. Renässansen var en retorisk guldålder, där humanister undervisade andlig och världslig retorik. Eftersom latinet under 1800-talet i stor utsträckning ersattes av modersmålet försvann retoriken, men levde kvar i USA, varifrån den åter blev populär efter 1930-talet. Wikipedias text
