Barnet omhändertogs, kördes från sin mormor till ett fosterhem, helt säkert ett jourfosterhem. Detta därför att det bara fanns en vårdnadshavare, modern, som har avlidit.
Man gör en utredning, och man ska komma fram till att mormodern är inte lämplig av åldersskäl och om om hon aktivt deltagit i att hålla pojken borta från fadern, som inte är nån juridisk fader än för det saknas en faderskapsutredning. Samhället vet inget mer om honom än att modern inte gifte sig med honom / blev sambo. Som sambo är man inte ens nära anhörig, så det hade inte ens hjälpt.
-Gift dig, säger jag alltid till folk som väntar barn, och jag menar det på allvar. Jag har skrivit en hel bok om sån´t här titlad ”Det händer aldrig mig!”. I den ”mördar” jag sambolagen så gott det går.
Även om pappan hade haft faderskapserkännandet klart är det ingalunda säkert att han hade kunnat åka och hämta sitt barn, man har inte vårdnad som faderskapserkännare. Det måste göras en vårdnadsutredning, och i väntan på den använder man jourfosterhem. De drivs av människor som är vana vid att barn kommer och kanske stannar en månad eller tre.
Barnavårdsärenden kan vara komplexa, och det gäller att vara noga, och videon handlar om en mamma som lämnade en 16-månaders baby ensam en vecka, och barnet dog. Psykiskt sjuk, narkoman, name it, finns många bakgrundsorsaker man kan tänka sig men lagarna – utredningarna – syftar till att förhindra det som bara inte får hända. Det kan vara svårt att se eller köpa det om man är inblandad i ett ärende som det aktuella. Men lagen i sig är det ingalunda något fel på, vi kan nog inte ha det på annat sätt.
Det är alltså ett renodlat juridiskt ärende egentligen därför ska man ha en riktig familjejurist vid sin sida.
Lämna ett svar